skriver av mig snabbiis
Jag vill bara bort härifrån.. bort från alla problem och allt knas runt omkring mig. jag har sätt min Mamma falla tårar, jag har sätt henne mått dåligt tills hon inte orkar stå på sina egna knän. När hon inte orkar mer när det är jag som har förstört allt.. min Pappa ger ett så falskt leende, hur dåligt mår han egentligen? jag ser han som mig när jag är i just den här åldern. jag går runt med ett olyckligt skratt och leende, jag vill komma bort, glömma allting och börja om på nytt. men nu när allt det verkliga har börjat kan jag inte släppa taget. folk säger till mig va stark du klarar detta, dom säger detta för att få mig o stanna kvar här på jorden. jag vet hur kroppen skakar när jag man inte orkar mer. jag vill inte och orkar inte sitta och dölja mig bakom det olyckliga skrattet för att det ska försöka få mig att må bättre. jag vill inte se min Mamma & Pappa gråta för att allt är mitt fel. jag vet liksom inte längre vem jag kan lita på längre när alla bara sitter och sviker en när man tror att en driver.. jag klarar inte av mera ord,skrik,hat,kommentarer och rykten.. just nu vet jag inte vad jag känner längre! jag vill få min Mamma & Pappa att bli stolta över mig igen och inte se mig som det där knasbarnet jag har vart ett tag nu. jag försöker och kämpar men allt hat jag får emot mig får mig att släppa taget..
Kommentarer
Trackback
